Produktionsförluster – Six Big Losses

Begreppet Six Big Losses används ofta inom TPM (Total Productive Maintenance) och produktionseffektivitet för att beskriva de sex vanligaste typerna av produktionsförluster. Dessa förluster påverkar direkt TAK/OEE genom sänkt tillgänglighet, lägre hastighet och försämrad kvalitet.

Genom att strukturera förlusterna enligt Six Big Losses blir det enklare att se var tiden faktiskt försvinner och vilka insatser som ger störst effekt.

Översikt – Six Big Losses

De sex stora förlusterna delas ofta in enligt följande:

1. Haverier (breakdowns)
2. Ställ och omställning (setup & adjustment)
3. Småstopp och idling (small stops & idling)
4. Reducerad hastighet (reduced speed)
5. Startförluster (startup rejects)
6. Löpande kvalitetsförluster (production rejects)

Dessa kopplas direkt till TAK-komponenterna:

• Tillgänglighet – påverkas främst av haverier samt ställ/omställning.
• Anläggningsutbyte (prestanda) – påverkas av småstopp och reducerad hastighet.
• Kvalitetsutbyte – påverkas av startförluster och löpande kassation.

Läs mer: TAK/OEE och produktionseffektivitet »

1. Haverier (breakdowns)

Haverier innebär oplanerade stopp där utrustningen inte kan producera alls. Dessa stopp kan vara korta eller mycket långa beroende på felets art, reservdelstillgång och reparationsresurser.

Exempel:

• lagerhaveri,
• motorfel,
• styrsystemshaveri,
• mekaniska brott eller allvarliga slitagefel.

Haverier påverkar främst tillgängligheten och är ofta prioriterade objekt för förebyggande, tillståndsbaserat och proaktivt underhåll.

Läs mer om MTBF/MTTR och felstatistik »

2. Ställ och omställning (setup & adjustment)

Ställtid och omställning avser planerade stopp där utrustningen är avstängd eller inte producerar, till exempel vid:

• byte av format eller artikel,
• verktygs- eller fixturbyte,
• rengöring mellan produkter,
• inställning av parametrar efter produktbyte.

Dessa stopp behövs ofta, men kan kortas och stabiliseras med standardiserade arbetssätt, bättre förberedelser och tekniska förbättringar.

3. Småstopp och idling (small stops & idling)

Småstopp är korta, ofta återkommande störningar där utrustningen står still en kort stund eller tappar flödet utan att registreras som stort stopp. Exempel:

• material fastnar kortvarigt,
• sensorer blockeras eller triggas felaktigt,
• kort stopp för mindre justeringar,
• manuella ingrepp för att ”hjälpa” processen.

Småstopp är ofta svåra att se i traditionell stopptid men kan stjäla mycket kapacitet. De påverkar både tillgänglighet och anläggningsutbyte. TPM och stilleståndsanalys används ofta för att angripa dessa.

Läs mer om stilleståndsanalys och förbättringsarbete »

4. Reducerad hastighet (reduced speed)

Reducerad hastighet innebär att utrustningen körs långsammare än sin teoretiska maxkapacitet. Detta kan bero på tekniska begränsningar, materialvariationer eller erfarenhet från tidigare problem.

Exempel:

• maskinen körs med sänkt hastighet för att undvika stopp,
• slitage gör att högsta hastighet inte längre är möjlig,
• inställningar eller parametrar har ”tillfälligt” sänkts – men aldrig återställts.

Reducerad hastighet är en typisk prestandaförlust som påverkar anläggningsutbytet. Ofta krävs kombination av tekniska åtgärder, underhåll och processoptimering för att våga och kunna köra snabbare.

5. Startförluster (startup rejects)

Vid uppstart efter stopp, rengöring eller omställning är det vanligt att en del produkter inte håller rätt kvalitet. Dessa förluster kallas startförluster och kan bero på:

• instabil temperatur, tryck eller flöde vid start,
• felaktiga inställningar eller recept,
• ofullständig rengöring eller utbyte av material,
• behövlig ”inkörningstid” efter längre stopp.

Startförluster påverkar kvalitetsutbytet och kan minskas med bättre startprocedurer, standarder och utrustningsförbättringar.

Läs mer om kvalitet, kassation och omarbete »

6. Löpande kvalitetsförluster (production rejects)

Dessa förluster avser kassation och omarbete under normal drift, inte bara vid start. Exempel:

• variationer i dimensioner eller vikt,
• ytdefekter, färgfel, läckage, funktionsfel,
• instabil process eller utrustning som gradvis driver ur tolerans.

Även dessa påverkar kvalitetsutbytet. Ofta är de nära kopplade till utrustningens skick, underhåll, smörjning, rengöring och processkontroll.

Hur används Six Big Losses i praktiken?

Six Big Losses används ofta tillsammans med TAK/OEE och stilleståndsdata för att:

• identifiera de största förlusterna i produktionen,
• prioritera förbättringsinsatser inom TPM och underhåll,
• skapa en gemensam struktur för stopporsaker och förlustkategorier,
• följ upp effekten av genomförda åtgärder över tid.

Genom att koppla stopptid och produktionsdata till någon av de sex förlusttyperna blir det tydligt vilka områden som ger mest effekt att angripa först.

Koppling till TPM, driftsäkerhet och underhåll

Six Big Losses är en central del i TPM och har stark koppling till underhåll:

• Haverier och reducerad hastighet kan minskas med bättre driftsäkerhet och underhållsstrategier.
• Småstopp kan reduceras genom rondering, operatörsunderhåll och riktad förbättring.
• Kvalitetsförluster kan minskas genom stabilare utrustning, bättre smörjning och kalibrering.

Därmed blir Six Big Losses en bro mellan produktionens resultat och det dagliga underhållsarbetet.

Relaterade sidor

• Produktion och effektivitet
• TAK/OEE och produktionseffektivitet
• Stilleståndsanalys och förbättringsarbete
• TPM – Total Productive Maintenance
• Kvalitet, kassation och omarbete