Underhållsmetoder är de arbetssätt, verktyg och strukturer som används för att skapa hög driftsäkerhet i industriella anläggningar. Genom att välja och kombinera rätt metoder kan verksamheten minska stillestånd, sänka kostnader, höja säkerheten och få en mer stabil och förutsägbar produktion.
På den här sidan får du en översikt över vanliga underhållsmetoder. Varje metod beskrivs mer utförligt på egna undersidor, med praktiska exempel, tips och stöd för införande.
Ingen enskild metod passar alla typer av utrustning eller alla driftsituationer. Vissa maskiner är kritiska för produktionen och kräver avancerad övervakning, medan andra kan hanteras med enklare rutiner. Underhållsmetoderna hjälper dig att:
Nedan följer några av de vanligaste underhållsmetoderna inom industriellt underhåll. Klicka vidare till respektive sida för mer detaljer, exempel och förslag på upplägg.

TPM (Total Productive Maintenance) är ett angreppssätt där alla i organisationen, inte bara underhållsavdelningen, är delaktiga i att förbättra driftsäkerhet och effektivitet. Fokus ligger bland annat på att minska småstopp, eliminera förluster och utveckla operatörsunderhåll enligt strukturerade pelare och aktiviteter.
Läs mer om TPM – Total Productive Maintenance »
Smörjning är en grundläggande del av nästan allt maskinellt underhåll. Ett genomtänkt smörjprogram säkerställer att rätt smörjmedel används, i rätt mängd, på rätt plats och vid rätt intervall. Med hjälp av tribologikunskap och smörjplaner kan onödigt slitage, lagerhaverier och överhettning undvikas.
Läs mer om smörjprogram och tribologi »
Tillståndsbaserat och prediktivt underhåll bygger på att utrustningens tillstånd övervakas via mätningar och sensorer. Åtgärder sätts in när data visar att ett fel håller på att utvecklas, i stället för vid fasta tidsintervall. Det ger möjlighet att minska både haverier och onödigt, för tidigt utfört underhåll.
Läs mer om tillståndsbaserat och prediktivt underhåll »
Rotorsaksanalys (RCA – Root Cause Analysis) används för att hitta de bakomliggande orsakerna till fel, inte bara symtomen. Metoder som 5 Varför, Ishikawa-diagram (orsak–verkan) och strukturerad felkodning hjälper till att förhindra att samma fel återkommer.
Läs mer om rotorsaksanalys (RCA) »
FMEA (Failure Modes and Effects Analysis) och FMECA (Failure Modes, Effects and Criticality Analysis) är systematiska metoder för att analysera möjliga felmoder, deras konsekvenser och kritikalitet. De används både vid nykonstruktion, uppgraderingar och vid riskbedömning av befintlig utrustning.
Stilleståndsanalys fokuserar på att kartlägga och kategorisera tid då utrustningen inte producerar. Genom att strukturera orsaker (tekniska fel, omställningar, väntan på material, brist på personal osv.) kan förbättringsåtgärder identifieras och prioriteras. Metoden kopplar ofta direkt till TAK/OEE-uppföljning.
Läs mer om stilleståndsanalys och förbättringsarbete »
Rondering och inspektioner innebär att utrustning kontrolleras regelbundet utifrån fördefinierade kontrollpunkter. Det kan handla om visuella kontroller, lyssning, temperaturkänning eller användning av enklare mätinstrument. Ronder kan utföras av både operatörer och underhållstekniker, och är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka avvikelser.
Läs mer om rondering och inspektioner »
Valet av metod eller kombination av metoder beror bland annat på:
I praktiken används ofta en mix av metoder: vissa objekt hanteras främst med tidsbaserat förebyggande underhåll, andra med tillståndsbaserat underhåll, medan kritiska eller återkommande problem analyseras djupare med RCA eller FMEA.
Underhållsmetoderna är verktygen för att nå högre driftsäkerhet, bättre tillgänglighet och stabilare produktion. Genom att följa upp effekten av metoderna med nyckeltal som MTBF, MTTR, tillgänglighet och TAK/OEE blir det möjligt att se vad som fungerar och var nästa förbättring bör sättas in.